Fredagen första mars fylldes bilarna med pick och pack och rullade efter lunch mot Göteborg. Christers Alfaskåp Bulken till bristningsgränsen fylld med mina, Christers, Sören och Åsas prylar, oss själva, en dator för navigering och uppföljning av fart och soppaförbrukning. En Packline från Preem prydde Bulkens tak. I bil nummer två, den nydöpta jm-bilen Pegutten, trivdes jme, Stina, Adam och Jenny i den luxusösa rymligheten som erbjuds i en större herrgårdsvagn. Första sammanstrålningen gjordes redan i  Brahehus, där jme överlämnade spänningsomvandlaren till Jakob så att datorn fick sin ström. Stena-färjan lade ut vid 1930 och nån pilsner och nåt bilspel användes som tidsfördriv.

Resan genom Tyskland gick förbi bla Hamburg, Hannover, Kassel, Fulda, Würzburg, Ulm, Memmingen, Kempten, Füssen, över Fernpasss i Reutte för att sist svänga upp i Ötztal och slutligen anlända framåt kvällningen i Sölden. Se statistiken från resan här. Där började det snöa!

Leif, som flugit ner till Innsbruck, var först på plats och han hade handlat frukost. En ädel handling men inte allt för imponerande kan tyckas, men då ska man veta att Haus Sommerstube där vi härbärgerade, ligger ca 150 höjdmeter och 1,5 km's gångväg från centrum! Hjälte-Leif inte bara släpade frukost utan även lite dricka!

Senare på kvällen hämtade Christer Sigge och Freppe som anlänt med tåg till Ötztal, från München, dit dom flugit.

Själv fick jag feber och var mest däckad hela kvällen och halva söndagen.

Kulinariskt erbjöd som vanligt det österrikiska köket en mängd läckerheter. Bra ställen att inmundiga detta på var Hühnersteign (där dom förutom att serveringspersonalen springer omkring i lederhosen även säljer snygga kepsar!), serveringarna i Gaislachalm. Afterskiandet blev smula krångligt då det inte var så fiffigt att ta det nere i byn (de allt för få och små bussarna som gick alltför sällan (2 per eftermiddag) och allt för tidigt gjorde detta alternativ trist. Alternativ 2 att köra afterski i stugan hemma kändes för min del som nåt man kan göra lika bra hemma i svedala. Alternativ 3 att ta en bira innan man tar kabinen ner för att hinna med bussen led av samma problem som alternativ 1. Det som slutligen var det mest använda var att åka halvvägs ner (till Obstlerhütte) och efter avslutad afterski försöka åka hem med livhanken i behåll (nåt som jag nästan misslyckades med....)